Jag är egentligen alldeles för trött för att skriva, men jag gör det ändå. Wild and crazy. För alltid när jag vill skriva, kommer på grymt bra saker att skriva (ibland så fina att det nästan rinner en liten tår, ibland så roliga och jag går och fnissar för mig själv, ibland så tänkvärda att jag känner mig som någon slags guru) då kan/hinner jag inte skriva. Typiskt!

Jag hade glömt hur extremt intensiv ettårsåldern är. Inte en lugn stund. Inte en endaste. Visst, hon sover två gånger om dagen, men det är inga långa stunder och då måste jag försöka hinna röja undan i alla fall lite av allt det hon dragit fram/rivit ner/slängt ut, plus att det finns tvätt och disk och annat som måste hållas undan för att vi överhuvudtaget ska kunna bo kvar här. Ja, som för de flesta andra småbarnsföräldrar, så känns dagarna som ett enda långt maraton av plockande och ändå känns/syns det som om man inte gjort någonting när kvällen kommer. Märkligt. Och tro mig, jag är ICKE någon pedant. Annars kunde man ju tänka sig att jag bara kunde se till att bli lite mer laid back och inse att ordstävet ”Att städa när man har småbarn är som att skotta i snöstorm” är en sanning värd ett alldeles eget korsstygnsbroderi. (Ni som hängt med från början vet att jag hängav mig åt denna ädla hantverkskonst när jag låg på sjukhuset och spred fostervatten omkring mig. När jag får mer tid ska jag minsann ta upp det igen och brodera en bonad.)  

En vettig grej hann jag med idag i alla fall (förutom att se två avsnitt av julkalender på datorn tillsammans med Alvin i hans säng). Jag var på sjukhuset med Signe för att kolla till knapphålet. Det läker så dåligt, vätskande och svullet och dant. Igår började det blöda och ha sig och så kan vi ju inte ha det. Så jag ringde till sköterskan imorse och hon klämde in oss mellan två patienter. Snällt. Så nu är hela härligheten lapiserad, kortisonerad och bandagerad och vi hoppas på det bästa. Jag har ingen aning om hur ärret kommer att se ut men föreställer mig att det kommer att bli ungefär som en andra navel.

Fanns det inte en Bond-snubbe som hade det? Nej, det var en tredje bröstvårta förresten. The man with the golden gun, om jag inte minns fel. Då är det väl bättre med två navlar i alla fall. Speciellt om man är tjej, för man får väl anta att det skulle hänga med ett extra bröst med den extra vårtan och det hade ju verkligen varit freakat.

Jag tänker en del på hur Signe kommer att uppleva sitt ärr, hoppas att hon inte ska vara ledsen över det. Hoppas hon förstår att vi kände att vi inte hade något val. Men ännu mer tänker jag på om hon fått några ärr inuti, inne i själen. Jag tänker på hur den märkliga starten i livet kan ha påverkat henne och hoppas, hoppas, hoppas att den bara gjort henne starkare, segare och mer unik.

 

Fröken S

10 december 2011 23:06

Jag tror hon förstår när hon blir äldre. Och även när hon bara har blivit några år äldre. Barn är kloka.
Och ni med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hälsning från den alltid så lyckade, svala bloggfamiljen med genomglada, vackra barn och ett grundmurat kärleksfullt föräldraförhållande.   ...................................   Ja.... och så en från familjen som inledde julen med magsj...

Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...

För er som läste om vårt löparinitiativ kopplat till Musikhjälpen 2013 och tyckte att det var en bra grej - så här gick det. Eller, sprang det snarare...     TACK alla ni som bidrog. Ni ger mig hopp om mänskligheten. ...

Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/lonesome-runners?sent=success En mil. 44 varv. Hittills över 11 000 kr i bössan. Trött och nöjd.   ...