Direktlänk till inlägg 16 juli 2012
Signe är en skön lirare. En härlig pajsare. En skojig prick. Verkligen.
Vi skrattar åt henne varje dag. Åt hennes prat och tjat, åt hennes sätt, åt hennes minspel, åt hennes uppsyn. Som när Alvin slår sig, gråter och Signe kommer sättandes, klappar honom på ryggen och säger ”liiiilla gumman, lilla gumman”. Eller när det kommer musik på radion i bilen och hon omedelbart börjar headbanga så att bilbarnstolen kommer i gungning. Eller när hon går runt med en leksaksmikrofon i handen och sjunger på någon slags rotvälska som låter som hitte-på-engelska. Eller när hon kallar rutiga skjortor för ”moffa” eftersom hennes morfar sagt ”här är morfar” och klappat sig själv på ett rutskjortbeklätt bröst så många gånger.
Och så har vi ju gluggen mellan framtänderna och det röda yrvädret till hår. Vem kan låta bli att le åt sådant?
Och vi får skratta åt henne, le och känna att hon är fantastisk. Och när vi ska promenera och hon prompt ska hålla Alvin i ena handen och mig eller Fredric i den andra så tänker jag att hon håller oss samman. Hon håller ihop oss, lilla familjen. Hon är vårt lim och vårt klister. Stark, seg och enveten som en åsna.
Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...
Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
8 | |||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | 14 | 15 |
|||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|