Tvåa, tvåa och tvåa. Etta, nolla och en nolla. Det är mina ungar det.

Idag kontrollerades de båda på BVC och Alvin hoppade jämfota, pusslade ord, pekade på bilder och sträckte på kroppen som ett proffs. Vågen stannade på 22,2 kilo och måttbandet på 118 centimeter. Han har hela sitt lilla liv kretsat runt medelkurvan på både vikt och längd och tycks fortsätta med det. Det var sista kontrollen innan skolhälsovården tar över nästa år och det kändes nästan lite vemodigt. Min stora lilla kille…

Vad som inte var sorgligt däremot var ettan, nollan och nollan som Signe presterade på vågen. Hon väger tvåsiffrigt nu mitt lilla troll. Äntligen. Två år gammal väger hon tio kilo jämnt och är strax över 84 centimeter lång. Inte mycket mer blev sagt om den saken. Nej, sköterskan konstaterade att hon är en fin liten unge som följer sina kurvor. Hon är mer lång än tjock, men så är det ju med en del ungar.

Jag bad henne skriva ut kurvan och med den i ena handen och Signe i den andra ska jag bege mig till sjukhuset på fredag. Det är dags för en träff med nutritionsteamet och jag vägrar gå in i ångestskrubben. Jag vägrar gå in i rummet med vågen. Jag vägrar. I inget annat rum på jorden har jag känt en sådan press. Ingen annanstans har jag känt mig så misslyckad, så lyckad, så oviss, så förtvivlad, så förvånad. Men aldrig mer. Aldrig.

Nej, på fredag får de en färsk vikt- och längdkurva i handen och det är allt de får av mig.

Anledningen till att vi måste åka dit fortfarande är dietistkontakten. Signe får näringsdrycker som hon har istället för välling och dem måste en dietist skriva ut. Så är det, men jag ska göra vad jag kan för att slippa den kontakten så snart som möjligt. Jag filar på en lösning.

När vi ändå var inne på kontrollspåret så passade jag på att besiktiga vår ena bil. Skämsbilen. Det gick bättre än förväntat. Med bara en enda anmärkning att åtgärda åkte jag hemåt och flinade lite åt att tjejen som utförde kontrollen var lika gammal som bilen. ”Den är i väldigt bra skick för att vara så gammal, ja den är ju lika gammal som jag”, sa kontrollanten.  ”Jag rullar”, sa Volvon och körde vidare.

 

Anna

19 september 2012 06:46

Ååååååh! Vad bra!!! Tvåsiffrigt!!! Fantastiskt.
Jag håller tummarna att du slipper skrubben på fredag. Sträck på dig och sträck fram pappret. Kan inte NÄL skriva ut näringsdryckerna?
Kjam!

http://fridafilur.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hälsning från den alltid så lyckade, svala bloggfamiljen med genomglada, vackra barn och ett grundmurat kärleksfullt föräldraförhållande.   ...................................   Ja.... och så en från familjen som inledde julen med magsj...

Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...

För er som läste om vårt löparinitiativ kopplat till Musikhjälpen 2013 och tyckte att det var en bra grej - så här gick det. Eller, sprang det snarare...     TACK alla ni som bidrog. Ni ger mig hopp om mänskligheten. ...

Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/lonesome-runners?sent=success En mil. 44 varv. Hittills över 11 000 kr i bössan. Trött och nöjd.   ...