Jag måste bara berätta en sak när det gäller Signes kräkningar. (Jag vet, det är ett outtömligt ämne.)

Förut matade vi Signe med 180 ml mat i knappen fem gånger per dygn. Hon kräktes en till fem gånger per dag men gick ändå upp bra i vikt. Inför nätcoachningen skickade vi uppgifter om bland annat Signes matintag till läkaren i Graz. Hon tittade på uppgifterna och svarade: ” Signe looks like a wonderfully developed little girl, excellent outcome of a 26 week premature born child!!! But she is receiving too much volume!! This is why she is vomiting!”

Okej, tänkte vi, då ger vi henne lite mindre mat. Vi drog ner mängden till 150 ml per mål och kräkningarna… de nästan försvann. Hon kanske kräktes en gång per dag, men med vår historik kändes det som nästan ingenting. Vi hade tagit bort 150 ml mat per dygn men eftersom hon tidigare kräkts upp minst den volymen varje dag så borde vi stå på plus/minus noll.

I takt med att kräkningarna försvann kröp känslan av dumhet fram. Hur dumma hade vi varit egentligen? Det hade aldrig funnits i vår värld att vi kunde mata henne mindre. Budskapet från sjukhus och BVC har hela tiden varit glasklart: ”Mycket mat är bra. Lite mat är dåligt. Ju mer mat ni får i henne desto bättre är ni.” Så vi matade på, duktigt. Om hon kräktes upp maten så matade vi på mer och som belöning fick vi en våg som stadigt pekade uppåt och en tvättkorg som ständigt svämmade över. Just nu känns det galet, men då fanns inga alternativ. Så kändes det i alla fall.

Nu tror jag inte att det är så enkelt att enda anledningen till att Signe utvecklade konsten att kaskadkräkas var att hon fick för mycket mat. Det var inga vanliga överskottskräkningar vi hade att hantera. Refluxen och känsligheten i munnen gjorde säker sitt för att försvåra det hela, men ändå… Varför har ingen ens kommit på tanken att prova att ge henne lite mindre mat? Jag fattar inte det.

Ja, ja. Det är ingen idé att gräva ner sig i det och jag kan förresten inte ta upp det med någon sjukvårdpersonal innan Signe börjat gå upp redigt i vikt igen. Så länge det finns minsta tveksamhet kring vikt- och längdkurvorna så kommer vi inte att bli tagna på allvar. Metoden från Graz kommer inte att bli tagen på allvar. Läs bara om reaktionen från Adinas läkare när de träffades första gången efter hemkomsten…