Jag har nog berättat tidigare om gruppen på Facebook som heter "Knapphålet". Det är en grupp för alla dem som vill prata om möjligheten att låta barn leva utan knapp på magen eller annan typ av sond. I gruppen samlas mest mammor, men även andra anhöriga till barn som inte äter normalt.

Häromdagen startades en tråd av en mamma som stod inför valet att fortsätta ha sondslang i näsan på sitt barn eller låta det få en knapp på magen. Hon frågade efter erfarenheter i gruppen och fick en massa svar. Bland alla svar hittade jag det här, som en för mig okänd mamma skrivit om den här bloggen, om mig, om oss, om Signe, om vår resa... Och det gjorde mig så otroligt stolt:

"När vår dotter hade sond var det fruktansvärt. Hon hade det jättejobbigt med den. Men samtidigt var vi fruktansvärt rädda för en knapp. Vi hade mer eller mindre panik. När vi fick tag på Linas blogg kände vi för första gången en ljusning. Det var första gången vi fick höra om någon som hade kommit ur detta. Vi hade ingen hjälp av matteam eller logoped. Sjukhuset sa bara att ibland blir det bättre och ibland inte, bara vänta och se. I vårt fall så väntade vi och allt blev bara värre och värre. I och med att vi aldrig fick knapp kan jag inte råda dig i det valet. Men väljer du att göra sondavvänjning så kan jag rekomendera att läsa de olika bloggarna som folk här har skrivit. Men till dessa vill jag lägga till att även om ditt barn börjar äta så kommer det ta tid innan det blir ett normalt ätande, det gjorde det i vart fall för oss. Vi hade flera månader av småätande på flaska och små portioner av puréer. Men sen blev det sakta men säkert lite mer strukturerat ätande och fasta måltider."

Vilken grej...