Efter en natt med endast fjäderlätt sömn som aldrig fick fäste sitter jag blankögd på tåget till jobbet och funderar på om jag ska göra som caféerna i Stockholms innerstad. Sätta upp en skylt med budskapet: "Vi gillar barn men inte här inne." på sovrumsdörren. Och då speciellt inte feberheta små rotorblad som måste ligga hud mot hud för att inte börja gnissla.

Vi får väl se om jag klarar dagen utan att somna med ansiktet i tangentbordet. Idag är det förresten premiär för min blogg på jobbet. Kanske har även det bidragit något till sömnlösheten. Det handlar trots allt om närmare 13 000 potentiella läsare att göra bort sig inför.