Ikväll var det kalas för min lilla mamma som firade att hon blivit ett år äldre än hon var vid samma tid förra året. Trevligt. Nu har vi landat hemma igen och jag sitter i soffan och känner mig kubisk. Lika tjock som lång på grund av all god mat. (Och då ska ni ha i åtanke att jag uppmäter hela 176 centimeter i strumplästen. Mycket mat blev det.)

Innan vi åkte iväg till kalajset hastade jag runt mellan klädkammare, badrum och tvättstuga och provande diverse olika plagg för att hitta det som fick mig att se mer smal än tjock ut. Lagom smaltjock liksom. I alla fall inte jättetjock. (Om jag lyckades eller inte låter jag vara osagt.)

När jag däremot valde kläder åt Signe var det precis motsatt effekt som eftersträvades. Hon får gärna se mer tjock än smal ut. Lagom tjocksmal liksom. I alla fall inte jättesmal.  

När det gäller henne tycker jag att jag lyckades riktigt bra ikväll. Och hon ser ut att hålla med. Eller hur?