I begynnelsen av vår sondavvänjning sade vår österrikiska läkare något i stil med att Signe förmodligen skulle börja äta riktigt bra först när hon kunde äta helt på egen hand. Hon hade rätt – igen.

Har ni någonsin skådat ett sådant aktivt gap?

Idag har jag bytt ut i stort sett hela Signes garderob. Ut med storlek sjuttiofyra och in med åttio! Vi har fått ärva och låna så fantastiskt mycket fina kläder att det är rena julaftonen varje gång jag får packa upp en ny storlek. Och jag tänker att det vore rena önskedrömmen att få ha det på samma sätt själv.

”Nej Lina, nu har du blivit för stor för den här storleken. Det får vi ta och göra något åt. Inte ska du behöva klämma ner dig i för trånga jeans och gå och dra i för korta tröjor dagarna i ända. Nej, nu gör vi så här att vi byter ut hela din garderob mot en ny fantastisk, välsittande och färgglad variant. Blir det bra?”