Direktlänk till inlägg 13 maj 2011
Idag har jag lite ont i magen. Sent igår ramlade jag på den första riktigt svidande kritiken mot Graz-metoden. Samtidigt så vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det jag läste. Det lät så extremt att det var svårt att ta till sig.
Det var en amerikansk mamma som skev på en diskussionssite och berättade om hennes erfarenhet från en vistelse på sjukhuset i Graz. Barnet blev enligt mamman så kraftigt avmagrat av behandlingen att deras läkare hemma frågade vilket koncentrationsläger de varit på när de kom hem. Läkaren ska ha sagt till mamman att om hon inte lät sätta en knapp på dottern omedelbart så skulle hon anmäla henne till de sociala myndigheterna för barnmisshandel. Nu funderade familjen på att stämma kliniken på amerikanskt manér eftersom dottern fått irreversibla skador från den svält hon upplevt under behandlingen, bland annat försämrad benstruktur.
Och jag tänker usch och fy och nej!!! Samtidigt som jag tänker att tre veckor låter som en väldigt kort tid för att utveckla permanenta undernäringsskador. När andra på siten frågade mer ingående om vad som egentligen hänt nere i Graz, vilken strategi läkarna haft och så vidare så gav mamman inga svar med hänvisning till den eventuella processen i domstol. Hon sade att hon haft kontakt med flera familjer med liknande upplevelser och det gjorde mig minst sagt förvånad eftersom jag verkligen dammsugit internet efter information och inte hittat någon allvarlig kritik förrän nu. Om de rutinmässigt svälter barn på kliniken så borde det väl finnas något skrivet om det.
Jag ska försöka samla mig lite och se vad jag kommer fram till. Till helgen är Adinas behandlingstid slut och jag hoppas att hennes föräldrar delar med sig mer ingående av sina erfarenheter. Det känns som en mer tillförlitlig informationskälla. Det har gått några dagar sedan de lade ut något på bloggen och just nu ser jag framför mig att det beror på att deras dotter blivit ett håglöst, men knapplöst skelett. Usch.
Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...
Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 | 8 | |||
9 | 10 |
11 |
12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 | 31 |
||||||||
|