Signe har blivit så rund och go’. Myckna veck på låren och hakor att bläddra mellan, tänk att det kan vara så otroligt sött på bebisar och så osmakligt på alla andra. För oss är Signes charmanta korpulens så klart mer än bara gullig – den är en bekräftelse på att våra ansträngningar ger resultat. Vårt lilla barn växer och frodas mitt i allt meck med knapp och slangar och pump och kräks och vi jäser av stolthet när vi ser hennes trinda små ben och runda kinder.

Jag var på föräldragrupp på BVC för ett tag sedan. Jag och fem andra mammor satt bänkade runt den obligatoriska vetekransen medan våra barn ömsom låg och ömsom satt i bilbarnstolar, knän och vagnar. BVC-sköterskan bjöd in till både fika och samtal och vi fick gå laget runt och berätta om våra upplevelser kring att bli tvåbarnsmammor. Det hela var väl så där lite lagom trivsamt och trevande, som det brukar vara när en sådan grupp träffas första gången. Det som lättar upp mest är så klart de otvungna barnen.

Som lilla E som nästan stod och hoppade i sin mammas knä trots att hon bara var fyra månader gammal. Hon såg liksom äldre ut tack vare ett jämnt, men tjockt, lager av gosigt babyhull över hela kroppen. Mamman skojade själv om sin runda lilla tjej och att det nästan var svårt att hitta fötterna på henne. Allt i en kärleksfull ton så klart och vi andra skrattade med eftersom ingen tycker att det är något konstigt eller fel med hull på en fyra månader gammal bebis. Eller, tyckte, kanske jag ska säga…

Vi fick nämligen snabbt lära oss från BVC-sköterskan att det absolut inte gör något att bebisar är tjocka, så längde de blivit tjocka av bröstmjölk. Sådant hull är så att säga övergående eftersom det består av de fettceller som barnet har fötts med och som tack vare bröstmjölken blivit större. Så fort barnet börjar röra mer på sig så minskar cellerna i storlek igen och så även det lilla barnet. Barn som blivit tjocka av bröstmjölksersättning däremot! Vojne vojne! Deras fettceller har inte vuxit utan istället multiplicerats mångfalt. Fettcellerna har i stort sett invaderat hela deras kropp. För evigt. Ja, så sa hon. Detta vämjeliga överskott av fettceller får barnet nämligen leva med, ja inte bara som barn utan även som vuxen.

Kontentan måste alltså bli att ett barn som blivit tjockt av bröstmjölksersättning kommer att vara tjockt hela livet. Signe kommer att vara tjock hela livet och det är mitt fel som matat henne så vårdslöst och pumpat henne full med fettceller.

Ja, så nu visste jag det. Vidare i föräldragruppen…

”Jag brukar ha ett litet tema varje träff”, sa sköterskan. ”Naturligtvis är samtalet fritt, men det kan ändå vara bra att börja någonstans. Nästa gång tänkte jag att vi skulle ha tema ”mat”.”  Ja, god natt och tack för mig. Precis det jag vill prata om, för det pratar jag ju aldrig någonsin om annars. Det känns oerhört angeläget för mig att prata smakportioner och majspuréns fördelar gentemot potatisdito.

Det fortsatte i samma upplyftande anda när lilla tjocka E stoppade sin hand lite för långt bak i munnen och nästan kräktes. Sköterskan lugnade oss med att det är naturligt för barn att stoppa händer och annat i munnen. De måste faktiskt göra det för att träna bort överkänsligheten i kräkreflexen, vilket i sin tur är nödvändigt för att de ska kunna äta, vilket i sin tur är nödvändigt för att de ska tugga, vilket i sin tur är nödvändigt för att de ska kunna tala. Om man inte äter och tuggar så försenas talet.

Ja, så nu visste jag det. Signe kommer att bli tjock och stum.

Det blir ingen mer föräldragrupp för mig. Jag vill inte verka lättstött, men jag blir galen på alla pekpinnar om hur man ska göra rätt och absolut inte göra fel. Det är helt omöjligt att följa alla standardiserade råd och rön med ett barn som Signe och det har jag inget behov av att bli påmind om i två timmar var fjärde vecka fram till juni.

Idag var vi uppe på sjukhuset för att Signe skulle få en spruta mot RS-viruset. När vi ändå var där så frågade Fredric om det var möjligt att även ge henne spruta mot influensorna - svinet och de andra två, vad de nu heter. Efter koll med läkaren så fick vi grönt ljus på det och kände, trots Signes tårar när hon blev stucken, att det kändes rätt och bra att vidta de åtgärder som finns för att skydda henne. På väg hem i bilen hörde vi på radion om hur influensavaccinet möjligen orsakar narkolepsi.

Ja ha, så nu vet jag det. Signe – tjock, stum och sömnig. ”Good job mum!”

 

Lorelai

15 februari 2011 08:48

Okej då vet jag det... vårt barn kommer också bli en tjockis som äldre, kommer vara sen med talet pga av att hon äter dåligt fastän hon är 9 månader. Sätter i halsen för ingenting och behöver vändas upp och ner för att få ut det...
Hur kan man ens gå ut med sådan information på BVC??

http://frubrunett.blogg.se

 

Jennie W

15 februari 2011 08:52

Hahaha!! Det är ju egentligen konstigt att en BVC-tant FÅR säga så... Helt ärligt så vet dem inte mycket mer än vad man kan läsa sig till. När man har problem som inte ingår i deras vardag så ska man vända sig till specialister...så vad vet hon om Signe egentligen??

Jag tycker dessutom att det är sjukt med denna hysteri kring att man ABSOLUT inte får låta sina barn sova på magen. Vi blev strängt varnade och fick sova-på-mage förbud när vi åkte hem från neo. Jag kan förstå att de inte får rekommendera det men de behöver ju inte ta i så de spricker. Det var ju likamed döden att låta sitt barn sova så men vad gör man när bara det duger åt barnet? Allt ska dras till sin spets, skrämda föräldrar är lydiga föräldrar och rättar sig snabbt i ledet!

Jag har aldrig hört talas om att det skulle vara sämre att bli rund av ersättning...vilken jättekonstig sak att säga. Skulle vara intressant att läsa den forskningsrapporten ;)

Jag tycker att ni ska vara stolta över att Signe växer på så bra! Rund och go bebis är ju det mysigaste som finns...

 

Susanna

15 februari 2011 13:28

Känner igen känslan med föräldragruppen. För min del blev det nog snarare så påtagligt att vi hade det så annorlunda pga vår dotters sjukdom. De problem som diskuterades kändes så främmande och banala. Jag kände mig lite som ett miffo faktiskt ;-) Du har ju uppenbarligen gjort det förut, så mamnagrupper kan du nog vara utan.... Lycka till med Signes ätande. Plötsligt händer det, efter en kraftig förkylning eller nåt... Plötsligt är mat lite mer spännande, när man minst anar det ;-)

 

Fröken S

15 februari 2011 19:31

Men göta petter! Jag tyckte nog sköterskan var väldigt klumpig när hon sa sådär..! Alla kan ju inte välja att amma sina barn eller inte!
Själv blev jag inte alls ammad, mor min fick inte fram ett dugg så jag vet ju då vad som väntar för mig. Vilken tjockis jag kommer bli!
Men ack, så skönt att höra att Signe växer och frodas! :D Kram till familjen

 

Karin

15 februari 2011 20:04

Men HUR korkad får man lov att vara som bvc-sköterska? Hur kan man bara konstatera att om man får ersättning blir man tjockis? En kompis till min dotter fick ingen bröstmjölk och är den minsta lilla flickan idag och min man är låååång och smaaaal, trots att han proppade i ersättning och ammades inte så mycket som en droppe.

Och så ointressant att gå på bvc-träff för att gagga om "mat" som tema. Herregud, om man redan har ett barn har man väl någorlunda koll ändå och behöver ju inte "matas" med sån information.

Kanske borde vara lite mer intressant att höra om mammornas upplevelser kring både det första och andra barnet, få ventilera sånt som man behöver eller faktiskt prata om något roligt, så trötta flerbarnsmammor faktiskt kan få skratta lite. Typ hyra någon rolig film så man bara kan släppa loss lite? Ja, vara lite crazy.

Förstår verkligen att du inte går dit fler gånger.

Suck.

Tänk mina barn: spinkiga, snackiga och aldrig sömniga. Undrar vilket som är värst egentligen? :)

http://handins.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En hälsning från den alltid så lyckade, svala bloggfamiljen med genomglada, vackra barn och ett grundmurat kärleksfullt föräldraförhållande.   ...................................   Ja.... och så en från familjen som inledde julen med magsj...

Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...

För er som läste om vårt löparinitiativ kopplat till Musikhjälpen 2013 och tyckte att det var en bra grej - så här gick det. Eller, sprang det snarare...     TACK alla ni som bidrog. Ni ger mig hopp om mänskligheten. ...

Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/lonesome-runners?sent=success En mil. 44 varv. Hittills över 11 000 kr i bössan. Trött och nöjd.   ...