Linas liv i limbo

Direktlänk till inlägg 31 oktober 2010

Speciellt speciell

Av Lina - 31 oktober 2010 22:24

Jag har fått ett barn med särskilda behov. Och jag tänker att det är just så det är att få ett sådant barn. Ett barn som kräver annat än andra. Ingen förberedelse, inga kurser, ingen förvarning om vad som komma skall. Inte ens någon lämplighetsprövning, trots att vi bor i Sverige. Barnet kommer och så är det där. Anonymt till en början, men så sakta lär man känna varandra och styrkor och svagheter ger sig till känna. Till slut står det klart att barnet behöver hjälp på annat sätt än andra barn.


Vad gör man då? Gillar läget. Tar sig samman. Biter ihop. Ser framåt. Försöker acceptera.


Ja, kanske, och så tänker man om och om och om igen att det kunde varit värre, mycket värre. Vi måste vara tacksamma för att det inte är värre. Och så måste vi lova varandra att aldrig mer ta något för givet.


Jag tänker på den där obligatoriska ordväxlingen som upprepas till leda när man går i väntans tider.

- Vad tror ni då? Blir det en pojke eller en flicka?

- Jag vet inte riktigt, jag tror att det är en pojke, men alla säger att min mage är en typisk flickmage. Fast, det spelar så klart ingen roll. Bara barnet är friskt, eller hur.


Men om barnet inte är friskt då? Vad spelar roll då? Kan man backa tillbaka och ångra sig?

- Jag ändrar mig. Jag vill att det ska bli en flicka.  


Nej det är klart att man inte kan. Och det är klart att det inte finns mindre kärlek för den speciella pojken än den mindre speciella flickan, eller tvärtom, men kärleken blandas med oro och sorg. Sorg över att det inte blev som man tänkt sig. Sorg över att allt inte bara fick bli så enkelt och självklart som man kan hoppas. Sorg över nuet och oro för framtiden. Hur ska det bli? Ingen kan säga, ingen vet. För med framtiden är det precis som med tiden som just passerat, den bara händer.


Och Signe griper med sina små händer om mina fingrar och gapar med en mun som inte vill äta.

 
ANNONS
 
Karin

Karin

1 november 2010 10:52

Åh vad du skriver fint! Och klokt! Det är precis så där man resonerar, men man tänker inte sig riktigt för när det gäller det där "om".

Heja Signe!

http://handins.blogspot.com

 
Ingen bild

Malin

1 november 2010 19:42

Lina. Det är gripande läsning, både känslomässigt och retoriskt/språkligt. Alla av oss kommer hit av olika anledningar men blir nog kvar för att du berör, ert öde berör, och sätter du förmedlar det drar in oss.

Jag önskar dig styrka att stå ut i svåraste stunderna, att orka just då. Och att allt går bra, så klart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lina - 24 december 2013 22:38

En hälsning från den alltid så lyckade, svala bloggfamiljen med genomglada, vackra barn och ett grundmurat kärleksfullt föräldraförhållande.   ...................................   Ja.... och så en från familjen som inledde julen med magsj...

Av Lina - 15 december 2013 23:51

Förra veckan var vi inne på en second hand-butik. Jag såg en fin tomtedräkt som skulle kunna passa en snartsjuåring och frågade Alvin om han ville vara utklädd på lusse. Det ville han, men inte till tomte. Han ville vara lucia. Jag sa okej och slog f...

Av Lina - 15 december 2013 22:28


För er som läste om vårt löparinitiativ kopplat till Musikhjälpen 2013 och tyckte att det var en bra grej - så här gick det. Eller, sprang det snarare...     TACK alla ni som bidrog. Ni ger mig hopp om mänskligheten. ...

Av Lina - 15 december 2013 22:02

Lucka #12: Tre kilometers promenad. Lucka #13: Tjugo meter lussetåg. (Okej jag hann inte träna under en dag då jag var extra tidigt på jobbet för att fixa lussefirande, jobbade, åkte hem tidigt för att hinna hämta på dagis och skola, handla och pre...

Av Lina - 11 december 2013 23:09


http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/lonesome-runners?sent=success En mil. 44 varv. Hittills över 11 000 kr i bössan. Trött och nöjd.   ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se