Linas liv i limbo

Alla inlägg den 5 juli 2010

Av Lina - 5 juli 2010 21:20

Jag vågar knappt säga det men, peppar, peppar, ta i trä, inga nycklar på bordet och gå framför stegen; idag var en ännu bättre Signe-dag än igår. Inte ett enda larm de timmar vi var hos henne. Inte ett enda. Jag vågade knappt tro att det var sant när jag satt där i fulla tre timmar med henne på bröstet utan att lugnet stördes eller ångesten fyllde rummet.  Det var bara helt ljuvligt. Inget annat. Bara njutning och så förundran så klart. Förundran över att ett så litet liv kan vara så stort. Att hon kan ha så mycket vilja i kroppen och att hon trots sin litenhet kan förmedla den viljan vidare.


Hon klarar inte att vända på sig eller att vrida huvudet från en sida till en annan när hon ligger hopkrupen hos mig, men det betyder inte att hon blir liggande i en och samma ställning timme in och timme ut. Med små gnyenden och buffanden pockar hon på uppmärksamhet och om hon inte får gehör spjärnar hon helt enkelt med sina tunna små ben så att den blöjklädda ändan ställs rakt upp mot taket. Jag fattar grejen, vänder försiktigt på hennes huvud, förhoppningsvis utan att trassla till för många sladdar och slangar på vägen, och hon blir nöjd igen. Och den ungen är rent teoretiskt inte ens född än! Hon är inte redo att möta världen förrän om si så där tolv veckor. Allt hon borde klara av är att ligga i en vattenfylld mage och bara växa och mogna. Inte andas, inte äta, inte bajsa, inte skrika. Ändå lyckas hon inte bara överleva här ute, utan även styra och ställa så att världen passar henne bättre. Hur går det ihop?


På tal om att styra och ställa förresten. Anslaget på dörren till sjukhustoaletten: ”Rökning förbjuden. Tänk på brandrisken.” Okej att de vill reglera vad man gör inom området, men att de även vill styra vad man tänker på känns faktiskt lite magstarkt. Jag har på pin kiv tänkt på allt annat än brandrisken hela dagen idag. Än verkar ingen ha upptäckt mitt övertramp. Jag vet ju inte riktigt hur kontrollsystemet ser ut, men jag provar väl imorgon igen så får vi se om något händer. Imorgon har jag gott om tid att testa. Jag ska vara där under hela dagen och sedan sova kvar i vårt mysiga vårdrum på nedre botten. Jag måste finnas tillgänglig ett helt dygn och under det lämna prov på min bröstmjölk. Den ska iväg på analys för att säkerställa att Signe får i sig allt det hon behöver. Det känns som om det börjar nu, tusenbitarspusslet:


Tisdag: F och L till S. A till dagis. L stannar kvar hos S. F hämtar A, lämnar honom sedan till mormor och morfar. A sover kvar hos dem. F sover hemma. L sover på sjukhuset.


Onsdag: L hos S. F till jobbet. A hos mormor och morfar, åker senare till dagis. F hämtar A. F och A hämtar L hos S. Alla utom S sover hemma.


Torsdag: F till jobbet. L kör A till dagis, kör sedan till S. F hämtar A. L åker hem. Alla utom S sover hemma.


Ja, och så kommer det väl att rulla på fram till september. Att fylla i blanketterna till Försäkringskassan för att få rätt ersättning lär bli en utmaning. (Inga kommentarer på det tack, alla ni som känner mig.)

Skapa flashcards